Rätt sorts morot för studerande

Publicerad i Vbl 16.10, ÖT 18.10 och Sydin 19.10

Under den senaste tiden har våra nyheter tapetserats av kritiska studerande. Rynkorna i pannan beror på att kombinationen av studier och arbete bromsas samhället. Ett antal studerande river och sliter sig i håret då slutet av skatteåret närmar sig. På allas läppar finns osäkerheten - kommer jag att klara mig under den snäva inkomstgränsen eller inte?

I Finland är studiepenningen ett socialt bidrag. Om man uppnår en viss inkomst under studierna dras studiepenningen in eftersom man då anses klara sig utan stöd. Det faktum att man inte kan livnära sig på enbart stödet verkar ha glömts bort. För det mesta använder studerande både studiepenningen och bostadsstödet till att betala enbart boende. Den studerande är således tvungen att hitta annan finansiering för att få mat på bordet. Om man väljer att försörja sig på egen hand med exempelvis stipendier eller arbete har man ett icke så motiverande bidragssystem bakom sig.

Årsinkomstgränsen under studierna baserar sig på hur många månader man lyfter studiepenning. En heltidsstuderande studerar vanligen nio månader per år och har alltså tre månader ledigt under sommarmånaderna. Om man lyfter studiepenning för nio månader landar inkomstgränsen på 11850€/år. En heltidsstuderande som blir beviljad studiepenning bör avlägga minst 45 studiepoäng per läsår. Trots att man är heltidsstuderande och håller en snabbare studietakt än minimumkravet, finns det vanligtvis tid över. Fritiden kan spenderas på många olika sätt. Om en studerande väljer att sysselsätta fritiden med arbete på kvällar och helger, bör hen vara beredd på att snart gå miste om studiepenningen. Problemet är ofta att ifall man jobbat flitigt under sommaren kommer inkomstgränsen snabbare emot som ett hårt slag i magen. Ett åtgärdsförslag för denna problematik skulle exempelvis vara att studiepenningslösa månader exkluderas från årsinkomstgränsen. SU beslöt därför under årets kongress att arbeta för ett studiepenningssystem likt den åländska stödmodellen. På Åland räknas endast de inkomster man förtjänar under månaderna som studiepenning lyfts. Detta anser vi, SU i Österbotten, att skulle gagna ett mer rättvist system för studerande som arbetar mycket under sommarmånaderna.

Idag är det alltså inget trumfkort att arbeta och studera samtidigt. Det känns som om samhället stretar emot att studerande ska få etablera sig på arbetsmarknaden. Det bör även tilläggas att arbetsgivare idag förutsätter att arbetssökande har tidigare arbetserfarenhet, trots att man studerat de senaste åren. Man kan fråga sig hur det är möjligt att ha arbetserfarenhet på nacken utan förtjänad inkomst. Nyligen publicerades att det finns 50 000 högutbildade arbetslösa i Finland. Antalet väcker stor oro i samhället. Ivern att bli färdigutbildad från högskolorna dalar. Samhället vill fortfarande få studerande snabbt utexaminerade trots att jobb inte finns på marknaden. Ska det verkligen fortsätta vara så att arbete inte lönar sig vid sidan om studierna? SU i Österbotten anser att systemet är missvisande både för ett individuellt och samhälleligt plan. Vi ifrågasätter ifall arbetande studerande verkligen främjas med rätt sorts morot.

Kretsstyrelsen för Svensk Ungdom i Österbotten