Nya forum = sista inlägget!

OBS! Denna blogg kommer inte att användas längre, och därför uppmanar vi er istället besöka vår Facebooksida (SU Österbotten) och följa @SUosterbotten på Twitter! Vi ses där! Längre uttalanden och insändare som denna om mentalvård för unga hittar ni fortsättningsvis på www.su.fi.

Ny styrelse!

Här ser du drygt halva nya kretsstyrelsen, samt vårt pressmeddelande från gårdagens höstmöte!

Svensk Ungdom i Österbotten valde Lisa Palm till kretsordförande för tredje perioden på sitt höstmöte 5.11. Palm är 23 år, politices kandidat och aktiv bland annat inom kommunalpolitiken i Nykarleby. Riksdagsvalet är största anledningen till att Palm valde att ställa upp för omval.

- Jag är taggad inför valet. Vi kommer att ha flera starka kandidater och jag vill se till att kampanjen når fler målgrupper än enbart våra traditionella väljare.

Förutom riksdagsvalet kommer fokus att ligga på de aktuella samhällsreformerna.

- Det händer mycket nu, med allt från social- och hälsovårdsreformen till reformen av andra stadiets utbildning. Vi ska inte glömma att alla reformer i högsta grad är ungdomsfrågor. De är de unga som ska leva med dem en lång tid framöver och vi måste bevaka deras intressen, avslutar Palm.

Som nya vice ordföranden i kretsstyrelsen valdes Sonja Rodén, Vasa (ersättare Joakim Sandelin, Vasa) och Dennis Sirén, Nykarleby (ersättare Maria Henriksson, Vörå).

Övriga kretsstyrelsen med personliga ersättare består av:

Johanna Ahlskog, Korsholm (Calle Koskela, Vasa)

Carl-Axel Bjon, Pedersöre (Christoffer Forsblom, Pedersöre)

Anna-Kajsa Blomqvist, Kristinestad (Jonatan Rikberg, Vasa)

Malin Henriksson, Jakobstad (Carl-Oscar Beijar, Jakobstad)

Christoffer Ingo, Korsholm (Tanja Myntti, Korsholm)

Ellen Kackur, Larsmo (Carl-Wilhelm Stenman, Larsmo)

Thomas Karv, Nykarleby (Alexandra Grahn, Kronoby)

Antonia Prinsén, Närpes (Pinja Nylund, Kaskö)

Jenny Vilén, Korsholm (Charlotta Asplund, Korsholm)

Rätt sorts morot för studerande

Publicerad i Vbl 16.10, ÖT 18.10 och Sydin 19.10

Under den senaste tiden har våra nyheter tapetserats av kritiska studerande. Rynkorna i pannan beror på att kombinationen av studier och arbete bromsas samhället. Ett antal studerande river och sliter sig i håret då slutet av skatteåret närmar sig. På allas läppar finns osäkerheten - kommer jag att klara mig under den snäva inkomstgränsen eller inte?

I Finland är studiepenningen ett socialt bidrag. Om man uppnår en viss inkomst under studierna dras studiepenningen in eftersom man då anses klara sig utan stöd. Det faktum att man inte kan livnära sig på enbart stödet verkar ha glömts bort. För det mesta använder studerande både studiepenningen och bostadsstödet till att betala enbart boende. Den studerande är således tvungen att hitta annan finansiering för att få mat på bordet. Om man väljer att försörja sig på egen hand med exempelvis stipendier eller arbete har man ett icke så motiverande bidragssystem bakom sig.

Årsinkomstgränsen under studierna baserar sig på hur många månader man lyfter studiepenning. En heltidsstuderande studerar vanligen nio månader per år och har alltså tre månader ledigt under sommarmånaderna. Om man lyfter studiepenning för nio månader landar inkomstgränsen på 11850€/år. En heltidsstuderande som blir beviljad studiepenning bör avlägga minst 45 studiepoäng per läsår. Trots att man är heltidsstuderande och håller en snabbare studietakt än minimumkravet, finns det vanligtvis tid över. Fritiden kan spenderas på många olika sätt. Om en studerande väljer att sysselsätta fritiden med arbete på kvällar och helger, bör hen vara beredd på att snart gå miste om studiepenningen. Problemet är ofta att ifall man jobbat flitigt under sommaren kommer inkomstgränsen snabbare emot som ett hårt slag i magen. Ett åtgärdsförslag för denna problematik skulle exempelvis vara att studiepenningslösa månader exkluderas från årsinkomstgränsen. SU beslöt därför under årets kongress att arbeta för ett studiepenningssystem likt den åländska stödmodellen. På Åland räknas endast de inkomster man förtjänar under månaderna som studiepenning lyfts. Detta anser vi, SU i Österbotten, att skulle gagna ett mer rättvist system för studerande som arbetar mycket under sommarmånaderna.

Idag är det alltså inget trumfkort att arbeta och studera samtidigt. Det känns som om samhället stretar emot att studerande ska få etablera sig på arbetsmarknaden. Det bör även tilläggas att arbetsgivare idag förutsätter att arbetssökande har tidigare arbetserfarenhet, trots att man studerat de senaste åren. Man kan fråga sig hur det är möjligt att ha arbetserfarenhet på nacken utan förtjänad inkomst. Nyligen publicerades att det finns 50 000 högutbildade arbetslösa i Finland. Antalet väcker stor oro i samhället. Ivern att bli färdigutbildad från högskolorna dalar. Samhället vill fortfarande få studerande snabbt utexaminerade trots att jobb inte finns på marknaden. Ska det verkligen fortsätta vara så att arbete inte lönar sig vid sidan om studierna? SU i Österbotten anser att systemet är missvisande både för ett individuellt och samhälleligt plan. Vi ifrågasätter ifall arbetande studerande verkligen främjas med rätt sorts morot.

Kretsstyrelsen för Svensk Ungdom i Österbotten 

Sverigeglimtar

Nyligen hade vi från SU förmånen att få delta i slutspurten av den svenska valkampanjen, och var inbjudna på valvaka med Centerpartiets ungdomsförbund, CUF. Vad vi lärde oss? En hel del: bland annat att mycket kan förändras i politiken under en enda kväll, att svenskarna har bra stämning vid sina valstugor och att de behöver en väldans massa valsedlar för att rösta!

Redan på Wasaline tog vi en titt på CUF:s valmaterial. Mustascherna
skulle symbolisera att världen långt styrs av äldre män...

Valkampanjen är i full gång.

Lisa och Dennis utanför en av vallokalerna i Umeå centrum.

Tobias och Tanja minglar med en trevlig socialdemokrat.

Hur ska det gå?

Valvaka och äppelmust.

Österbottengänget tackar för sig!

Om skolsvenskan

En hälsning från SU:s ordförande Ida Schauman på det andra inhemska, angående språkundervisning och frivillighet! Läs!

Sugen på att jobba på SU i Helsingfors?

Vi söker en:

Vikarie till posten som Politisk sekreterare för högskolepolitik och organisation

Vår nuvarande medarbetare går på föräldraledighet och vi söker en vikarie till posten som politisk sekreterare för högskolepolitik och organisation. Vi söker dig som kan arbeta i ett team men samtidigt kan ta egna initiativ och har näsa för politik. Jobbet ger dig erfarenheter av verkligheten i en modern finlandssvensk politisk ungdomsorganisation i stark utveckling. Under perioden kommer du ha en viktig roll då det gäller att förbereda inför och vinna riksdagsvalet 2015.

Vikariatet för heltidstjänsten på SU:s förbundskansli i Helsingfors centrum sträcker sig från början på oktober 2014 till juni 2015, med eventuell möjlighet till förlängning.

Politisk sekreterare för högskolepolitik och organisation är en heltidstjänst som innehåller 50 % högskolepolitik och 50 % organisation. SU har för några år sedan grundat ett högskolepolitiskt förbund, Liberala Studerande LSK. Som politisk sekreterare för högskolepolitik har du ansvar för att utveckla och koordinera verksamheten för LSK.  Du ansvarar också tillsammans med LSK:s ordförande för politisk bevakning inom högskolepolitiken.

Som organisationssekreterare ansvarar du för allt från kampanjer, evenemang till att sköta organisatoriska ärenden. Du har en central position i planeringen och förverkligandet av SU:s utbildnings- och seminarieverksamhet. Du jobbar i nära samarbete med SU:s förbundssekreterare.

Vi söker dig som kan arbeta i ett team men samtidigt kan ta egna initiativ och arbeta självständigt.

Vi värdesätter tidigare erfarenhet av högskolepolitik, samt organisations- och föreningserfarenhet, även om det inte är ett krav. Vi söker dig som kan jobba med många olika människor, och som kan ha många och varierande bollar i luften samtidigt.

Din fritt formulerade ansökan med meritförteckning vill vi ha senast den 8 september till sandra@su.fi. Du förutsätts kunna börja jobba i slutet på september, början på oktober.

Tilläggsuppgifter får du av vår förbundssekreterare Sandra Grindgärds, sandra@su.fi, 0407795570

Var med och bestäm över din framtid!

Den 25 maj är det EU val i Finland. Då väljer vi de 13 finska parlamentariker som skall företräda oss i Europaparlamentet de kommande fem åren.  Vems intressen som skall föras, vilka värderingar som ska representera Finland i Bryssel, och framförallt vilket EU det finska folket vill ha.

EU påverkar oss i vardagen. Ungefär 60 procent av kommunernas verksamhet påverkas av EU på något sätt. Det kan handla om EU-regler som ska följas, till exempel allt från hur varor och tjänster får upphandlas, EU:s miljölagstiftning, till gemensamma mål för sysselsättning eller utbildning. Men det fina med EU är ju att unionen också når bortom våra nationsgränser. EU har till exempel gjort det möjligt för oss att dricka kranvatten i alla EU länder, genom ett beslut om kvaliteten på vatten inom EU. Likaså har EU möjliggjort fri rörlighet inom unionen och stärkt vårt sociala rättskydd genom ett beslut som tryggar rätt till nödvändig sjukvård i ett annat EU land vid utlandsvistelse.

Med andra ord, ingen kan påstå att EU inte påverkar oss. Unionen påverkar oss i allra högsta grad både hemma och utomlands. Av denna anledning är det verkligt nedslående att enbart dryga 30 procent av europeiska unionens unga valde att rösta i det senaste valet 2009, i jämförelse till 65 procents valdeltagande från EU:s seniorer. Mot bakgrunden av att vi idag har en ungdomsarbetslöshet som uppstiger 25 procent inom EU, alltså en situation där var fjärde ung person under 25 är utan jobb (ca 7,5 milj.), är det oerhört viktigt att även unga engagerar sig och för fram sin röst på det nationella planet men även på europeisk nivå.

Nu är det så att ungdomsarbetslösheten onekligen är på allas läppar och alla partier vill stävja den. Men det är den nya uppsättningen i parlamentet tillsammans med kommissionen som drar upp linjerna och besluter om hur EU:s budget och stödpengar sist och slutligen ska distribueras. Ungdomsgarantin som numera börjar vara ett bekant koncept för de flesta i Finland, har även vunnit gehör inom EU. Ungdomsgarantin tillsammans med Erasmus+ och forsknings och innovationsprogrammet Horizon 2020 är EU:s försök till svar på hur man ska avhjälpa ungdomsarbetslösheten. Dessa program är alla verkligt bra steg i rätt riktning, och speciellt tilläggsresurserna som riktades mot Horizon 2020 och Erasmus+. Men mycket arbete och politisk vilja kvarstår för det kommande parlamentet, inte minst för att få ungdomsgarantin på fötter. De sex miljarder som nu allokerats räcker inte långt med tanke på att programmet beräknats kosta 21 miljarder.

Därför har vi unga i Finland tillsammans med våra unga jämlikar ute i Europa en ytterst angelägen uppgift i inkommande EU-val, nämligen att gå och rösta och försäkra oss om att EU även under 2014-2019 kommer att föra en politik som värnar om ungdomars möjligheter till arbete, utbildning och fri rörlighet. Likaså en politik som inte flankeras av högerpopulistisk främlingsfientlighet och isolationism. Vi inom SU vill se ett EU som känner solidaritet människor emellan och där humanism, tolerans och ansvarstagande utgör ledstjärnor för EU:s politik.  Vi stöder därför stolt Svenska Folkpartiets EU valskandidater 172-191.

SU i Österbottens kretsstyrelse